I gryningen,,,

Mullvaden 1977.78. Vi bodde högst upp, i en etta utan lås på dörren. Det fanns inga lås på några dörrar då jag tänker efter.

Min vän i Portugal frågade mig om bubblan, den fotografiska bubblan. Förmågan att bara se sig som en fotograf, som en berättare, som en som går omkring och bara gör bilder. Mitt problem, om det nu ska kallas problem, är att jag gör för mycket. Cyklar, skidar, skriver, plåtar, reser. Man måste sortera. Cyklar jag så måste jag fotografera cykling. Reser jag så måste jag fotografera resan. Skidar jag måste jag fotografera skidandet.

Man måste välja vad man är, vad som är fokus, hela tiden. Man måste ha fokus 24 timmar om dygnet. När man vaknar är man fotograf och då man sover lägger man kameran under kudden. Man sysslar med bild hela tiden.

Det är inte så lätt då man hållit på i femtio år, men jag måste säga att just nu, i denna höst kommer lusten tillbaka. Jag har prövat så många olika grejer och insett att det är fotograf jag är bäst på.