Rekord


Fantastisk morgon, 20 grader. Dags för rekordförsök. Jag har ju min cykelrunda  typ en och en halv timme. En timme uppför och backarna är som Götgatsbackens brantaste, nej värre, men i en timme. Underbart. Häromdagen klippte jag tlll med ett bra åk men då funkade ju inte Stravamätaren. Deppig blev man då man satte sig för att ta en espresso efter körningen och det stod att man kört 100 meter i fem sekunder…

Men i morse, underbart, kapade nog fyra minuter på mttt rekord, nu ska det köras. Idrott är att tävla, ibland blir jag så tröttt på alla svenssons som snackar om att alla ska spela fotboll, och alla ska vara med osv..o jag förstår vad dom menar, men idrott har aldrig varit så. Idrott är en tävling med sig själv, ibland tycker jag allting verkar vara Kursverksamheten,  man ska vara ihop o gulla…det är skitkul att dra ihop ett gång kuliga typer och spela fotboll för att det är roligt, men det är liksom inte det som håller i längden. Det som håller i långden är att utmana sig själv…

Har ni sett några proffscyklister någon gång? Små killar och tjejer,  grymt solbrända, snygga cyklar för typ 115 000 kr styck och en slags underbar utstrålning. Det kan ju vara de illegala kryddorna de käkar till maten också som gör att det strålar, men sällan ser man så snygga idrottstyper. 

Skit samma, rekord, nu kommer jag bara att ha det på hjärnan tills vintersäsongen kommer igång och skidåkningen. Jag sa ju att jag skulle stå på topp som skidåkare vid 65, tror jag får flytta fram gränsen, vi säger 70. Jag brukar tänka på Steve Tell, den gamla landslags och proffscyklisten,, han är 75 bast nu och kör Vättern på typ 9 timmar och då hade han cyklat från Stockholm till starten i Motala dagen innan,  ytterligare 30 mil. Kille med hår på bröstet om man säger så. Jag brukar tänka på honom då jag ser killarna och tjejerna hemma på Söder som cyklar på racers där varenda pryL på cykeln är helt fel inställd. Man blir bara grinfärdig eller som min käre Axel, världscupslalomåkaren, sa när vi satt på fiket i Åre och alla Stockholmare gick omkring med sina ryggskyddd inomhus. Jo, sa han, det är ju halt här, stor risk man ramlar i nån trappa.

Bilden, 1965 kanske, snygga Crescentcyklar och mössor. Bengt och Lasse och en snabb cyklist från Gävle och polarn som hette Olle.


Trevlig dag önskar jag Er alla.

Populära inlägg