Greek pics, de som blev över









Ofta när jag plåtar så tittar jag länge på bilderna, söker den känslomässiga förankringen. Man hittar ett antal bilder som man använder, sedan blir det lika många över och resten kastar jag utan att blinka. Efter ett år tittar man tillbaka på vad man gjort, är inte nöjd, nya bilder har kommit till och så skapar man en ny känsla, ett nytt projekt med det gamla och det nya.

Det är så det går till. De gamla tegelstenarna går alltid att använde igen. Ta Petersen på Planket, körde en förstorad kontakt. Det är en gammal idé men väldigt fin idé. Många som gjort så, Magnum gjorde en hel bok med fotografer och deras kontakter, Bresson ville inte se bilder, bara kontakter osv. Så Petersen gjorde det också, väldigt fint.

Jag såg också eller kanske jag dribblar med minnet att han gjort nån slags bok med sina gamla bilder, färglagda och nåt med kontakter också,,,i alla fall, bra gjort, spännande. Petersen, så gammal han är, har alltid legat i täten, han var ju en helvetiskt  skicklig kopist tex, förutom sin fenomenala fotografiska förmåga. En sak som inte är lika fenomenal är ju alla dessa som jobbar på kultursidorna och är totalt pantade vad det gäller fotografi. Hur fan kan man tex missa att skriva om all bra fotografi som kommer internationellt med de bästa svenska fotograferna? Inte ett kattskit skriver man.

När jag skriver det här så kommer min vackra katt långsamt gående över gården. En skönhet och jag är ganska så kär i henne.

Ja, de här bilderna blev över, det är en trasslig känsla överallt i dom, gillar inte sånt, ska vara kristall någon stans, sedan kan det svikta lite totalt, det är bara spännande, men vad jag framför allt försöker säga är att gamla tegelstenar går att använda igen.

Populära inlägg