Dylan
När det kör ihop sig för mig brukar jag lyssna på musik i lurar. Jag lyssnar egentligen bara i lurar för jag spelar alltid så jävla högt att ingen annan står ut. Idag körde det ihop sig och jag ägnade några timmar åt Bob Dylan.
Hur fan kunde man hålla på och tjata om hans kvaliteter då det han fick Nobelpriset. Det var för övrigt den enda Nobelprisutdelning som varit mänsklig då Patti Smith krånglade till det för sig och alla som sitter där, man som kvinna, har ju givetvis gjort fantastiska saker för mänskligheten. Det är bara att ta av sig hatten och buga, men tillbaka till Bob Dylan. Vilket geni.
Om man lyssnar på hans låtar så blir man helt matt av lycka. Vilka historier han berättar. Han är en slags bard som läser sina korta noveller till musik och det är verkligen inga skitnoveller. En del är ju fruktansvärt aggressiva, tror knappt jag hört ett enda punkband som kunnat leverera sådan ohygglig aggressivitet i texten och musiken som Dylan då han verkligen laddar på. Och sedan bandet, Halleluja.
Jag säger bara shit pommes, den killen kan leverera och snacka om att det är på allvar hela vägen.
Dessutom är ju killen helt förjävlig på munspel. Ja, nu är man matt av lycka och sedan laddade jag på Grace Slick och Jefferson airplane och White Rabbit,,,shit pommes nr 2.
Jag läste Neil Youngs bok o där berättar han hur han mötte Grace Slick och hon körde toppless. Det var väl runt Woodstocktiden och Neil Young verkar fortfarande inte ha hämtat sig från upplevelsen. Snacka om, Joe Bonamassa kan ju klia gura, den saken är klar. Han är bäst live, speciellt då han har den där underbara bruden , Beth Hart, med som som först helt gick ner sig på droger och sedan kom tillbaka och är sjutton reser ännu bättre.
Det finne helt enkelt ingen större kultur än musik, Herre Gud vilken känsla det skapar. Jag tänker på Loffe, en fin kille, bra skådis, men vad fan, vilken trummis.Han var ju hetare än taket på en Dogde som stått en eftermiddag i Navajoöknen.
Ja, o idag är det så pisstråkigt att plåta musik, alla dessa skivbolagstöntar som ska ge en typ tre minuter. Nä, en Homage till Bergmark som håller på och får till något. Det är underbart, men rockbilder måste piska skiten ur en. De går inte att göra några fjantiga Vougebilder om man plåtar rock, det måste piska skiten ur en...jajaja, fan, nu kliar Bonamassa guran igen,,,suck, man dör,,
