Rainy days
Rainy days
Days goes bye
Lördag, regn på natten. Det påminner om då man flyger litet plan och kommer in under molnen då man ska landa, det smattrar på vingarna.
Igår, en otroligt seg dag. Vissa dagar känns som meningslösa och det handlar alltid om för lite samtal. Det finns inget så viktigt som samtalet, att sitta och snacka med folk som brinner för samma sak som en själv. När man bor i en bergsby så inser man vikten av det kulturella samtalet, det som ofta sker i städerna, i vissa stadsdelar, på vissa kafeer. Det har ju alltid varit så, på gott och ont, att likasinnade ofta träffs på samma ställen, man söker sig dit där man kan träfffa människor som är intresserade av liknande saker.
I en bergsby är det inte lätt, kort sagt, så är det ganska reaktionära strömingar i små byar. Det är det konventionella, gamla livet, som levs. Den unga generation plockar upp vad de gamla säger och de som vill göra något nytt måste flytta. När vi bodde i Chora, Naxos huvudstad, så fanns det ett internationellt konstliv högst upp i våra kvarter. Det var folk som kom från olika ställen, greker, som flyttat ut, kommit tillbaka, NY, Berlin, Paris, Canada, Irland och så vi svenskar, klart att det blir en betydligt intressantare mix än konservativa greker som aldrig lämnat sin ö. Nu kommer det upp ett kulturcentrum, invigs ikväll. Det tror jag på, en ny strömning och givetvis är det en grek och en spanjorska som jobbar med det. Invandringen är viktig, de nya influenserna är viktiga, hela tiden måste man minnas det.
När vi hade sommarstuga i Småland så utan att generalisera, så var det tristaste umgänget med grannarna. Inget ont om dom, men vi kan ju säga att många tyckte om SD. Sånt blir outhärdligt i längden. Jag minns att min fru som har barn med lite mörkare skinn än den ordinäre Lyckselebon, var orolig för att de skulle få problem med grannarna.
Ja, det är sådana här tankar som man tänker på de outhärdliga dagarna, att man kanske skulle flytta till värsta metropolen, men det vet vi ju också att den tiden är förbi. Lika omöjligt som det är för en ung svensk att få bo i Sthlms innerstad, lika omöjligt är det för en annan att flytta till säg NY. De pengarna finns inte, så man måste söka andra lösningar. Vi har ett stort hus så kanske man ska bjuda in folk att komma och bo och så kan man ha intressanta snack och laga middagar ihop och göra kul grejer tillsammans,,så får det läggas upp, helt enkelt.
Idag är det ju den där demon i Gtbg, suck,vad har man lärt av detta? Och vem ska betala? Inte blir det dessa nassar, de verkar ju gå på bidrag mest hela bunten.
