onsdag 13 november 2013

Mode, Carl Bengtsson.

Jag bläddrar i en bok. Mode. Konstigt nog så var modebilder det första jag tänkte mig fotografera. Min stora idol hette Silano, sedan Avedon, jag drog till Paris. Det gick inget bra. Jag vet inte varför? Kanske för att jag aldrig kom åt att ta de bilder jag ville ta. Kanske var jag för ung, för svag, men jag har alltid gillat modebilder, de modebilder som håller sig på mattan på något vis.

Jag upptäckte ju Bresson och sedan var min fotografiska modekarriär över, men det finns vissa fotografer som jag känner märkligt stort släktskap med. Carl Bengtsson är en av dem. Han är helt fantastisk. Hans bilder är alltid som om dom var tagna polare emellan. Finns aldrig något ansträngt i dom. Dessutom är de oftast märkligt vackra. Han är helt enkelt en konstnär i bild. Jag glömmer bort att det är mode i hans bilder. Det är mer som  människor som träder fram. På ett försynt,vackert sätt.

Det är lätt att tycka illa om modebranschen, men man måste komma ihåg att de som gör kläder också är konstnärer, som också brinner för sin grej, en viktig grej, för kläder är viktiga grejer. Kläder är som tavlor på kroppen, men det ska vara tavlor som passar till rummet, människans karaktär.

Jag ska inte virra in mig i konstiga resonemang, men Calle Bengtsson är en helt fenomenal fotograf/konstnär som tar sin genres bilder till en ytterst närvarande och sympatisk nivå.