Raghu Rai

På Svt-play går det fantastiskt mycket bra dokumentärer just nu. För oss fotografer är det både Magnum o Hollywood och framför allt Raghu Rai, den indiske fotografen. Jag hickade verkligen till, har ju känt till honom i säkert trettio år, men tyckt han haft lite väl sliskig produktion, men den här filmen om honom, som hans dotter gjort, är verkligen intressant.

Jag skulle vilja att alla som jag har på workshop kollar in hans hänsynslöshet. Han ÄR verkligen fotograf. Tydligast blir det i en scen där han sitter i bilen och plåtar en stackars man som inte äger något och pratar med honom. Han låter kameran gå hela tiden och låtsaslyssnar till stor del...faktum är att jag känner igen ganska mycket av det där. En annan grej som jag direkt kände igen, var kanoten som klöv vattnet på Dal Lake i Srinagar. Jag var där en ganska lång tid, höll på att stryka med i en märklig allergichock men det löste sig efter tre dagar. Det märkliga var dock att jag tillbringade flera månader i Indien och avskydde varenda sekund. Taj Mahal, Golden Tempel,  Delhi, rubbet, jag fattade inte ett skit, såg bara värsta klassamhället. Och fick inte ihop en enda bild.

Kanske var jag för ung, kanske var jag en idiot, men Raghu Rai, tog jävligt bra bilder.