Om att tjäna pengar på vintern.
Hur kom det sig att jag från början kom att åka skidor och hur kom det sig att jag hade det som jobb i femton år på vintern? Och hur kom det sig att jag kom att älska det så mycket?
Det började med att jag som femtonåring började tävla i slalom. Jag höll på ett tag innan jag slutade, sedan åkte jag inte skidor på 32 år, tills jag blev femtio. Då slog det mig att jag skulle ta upp skidåkningen och det gick fort. Redan den första vintern gjorde jag skidjobb, åkte kanske 30 dagar, året efter åkte jag femtio dagar och gjorde flera jobb om skidåkning. Sedan var det snart uppe i hundra dagar skidåkning om år och ett sätt för mig att försörja mig hela vintern.
Kort sagt: Jag älskade den livsstilen, att varje dag i veckan åka skidor, få träffa så många roliga typer och vara så underbart lyckligt lottad att få leva med naturen. Att åka skidor är så lite åka skidor, så mycket leva i snö. Det är som fotografi, som är så lite att fotografera, men så mycket att låta sin nyfikenhet spira.
Sedan höll det på så här till 2016 då jag la av. Nu är jag på skidor igen. Bara den här känslan att låta skidorna vara i snön, kroppen någon annanstans, ha tidiga, sköna kvällar och vara uppe på morgonen och se solen stiga över berget. Svårt att slå faktiskt.
Det började med att jag som femtonåring började tävla i slalom. Jag höll på ett tag innan jag slutade, sedan åkte jag inte skidor på 32 år, tills jag blev femtio. Då slog det mig att jag skulle ta upp skidåkningen och det gick fort. Redan den första vintern gjorde jag skidjobb, åkte kanske 30 dagar, året efter åkte jag femtio dagar och gjorde flera jobb om skidåkning. Sedan var det snart uppe i hundra dagar skidåkning om år och ett sätt för mig att försörja mig hela vintern.
Kort sagt: Jag älskade den livsstilen, att varje dag i veckan åka skidor, få träffa så många roliga typer och vara så underbart lyckligt lottad att få leva med naturen. Att åka skidor är så lite åka skidor, så mycket leva i snö. Det är som fotografi, som är så lite att fotografera, men så mycket att låta sin nyfikenhet spira.
Sedan höll det på så här till 2016 då jag la av. Nu är jag på skidor igen. Bara den här känslan att låta skidorna vara i snön, kroppen någon annanstans, ha tidiga, sköna kvällar och vara uppe på morgonen och se solen stiga över berget. Svårt att slå faktiskt.