tisdag 30 januari 2018

Mellan murarna





Jag tror inte på bilder utan människor. De är oftast en ursäkt för man är feg, inte törs ta kontakt. I alla fall. Jag har också det problemet, det här med fegheten. Man närmar ju sig inte en människa som objekt utan som människa till människa och då glömmer jag ofta bort att knäppa bilden. Man är så fixerad vid munnens rörelser, rösten, tankarna,,,det är mänskligt och lätt att förlåta. Det är ju också så att en bild blir inte en bild bara för att man registrerar något, ber någon om något. En bild är något helt annat.En bild är en beskrivning av något som skedde som man inte riktigt kan förklara, dvs inte en registrering. Om detta finns mycket att säga, eller egentligen ingenting. Det är bara att titta på bilden. Var det en registrering eller blev det en bild?