Lördag

Man kom så hem och det första jag gjorde var att gå till Indiern och käka och snacka lite grekiska. Ägaren har ju haft krog i Aten. Fotografiskas tidning kom i brevlådan, även om texterna är ganska värdelösa, det är ju ett reklamblad, så är det utan tvekan den snyggaste publikationen med bilder som görs i det här landet. Det är ju en kopia av en gammal amerikansk blaska. Mycket snyggt och jag gillar det svartvita, annars är det lika förbannat irriterande som vanligt att man kallar sig museum. Varför inte stå för att man är en kommersiell utställningslokal?
Bogrens Italia verkar fint,  Joakim Bergmark verkade ha sålt bra och visat bra bilder på Axel,,,ja, vad fan ska man gnälla över annars då?

Inte mycket, det mesta är prima, faktiskt. Nu blir det väl till att sätta igång och träna slalom igen, en månad eller två, innan våren kommer i mars.

Jag är ganska nöjd med mina Naxosbilder som jag visat här på bloggen. Jag gillar att den knappt är en enda människa på dom. Jag håller ju fortfarande på det här med att då fotografer börjar plåta natur och skippar människor i bilderna, så är man på ett sluttande plan. Jag är det och alla andra i min ålder är också det. Nu kommer nya generationer fotografer och de ska ta plats. Mycket bra, jag viker åt sidan och försöker göra det med stil.

Det är ju ganska naturligt att en fotograf som är sjuttio inte kan göra samma sak som då man var tjugo. Det blir ju bara löjligt att vara ute och plåta fyllon och fest då man är sjuttio, liksom gubben på besök i en drömvärld. En sjuttioåring har nog svårt att berätta för en 20åring hur världen ser ut. Man får finna nya former, helt enkelt. De svåraste för en sjuttioårig man, kanske inte en kvinna, är att förhålla sig till de nya könsrollerna, feminismen, att acceptera att det inte går att publicera samma sorts kvinnoförnedrande bilder som tex på sjuttiotalet. Det var okej då eftersom vi tyckte det var okej då, men idag gäller andra grejer, andra syner, andra insikter och vi måste följa med tiden. Inte som lealösa idioter, men som tänkande, inkännande män som fostrat döttrar och som vill ge våra unga döttrar och unga kvinnor en schysst beskrivning av livet.

Som bekant har många jävligt svårt med det, det är bara att läsa kommentarerna på vissa sajter. Det krävs en översyn helt enkelt och det bör ju sitta en grindvakt och sortera bort dårarna, men vi som är fotografer kan ju dra vårt strå till stacken av nytt modernt tänkande.

Nog om det. Lördag, kärlekens dag, eller hur?