Husby och livet
Läser om att de som har affärer i Husby centrum stänger för att det går inte att kontrollera kriminaliteten. Det är ju fan helt upprörande. Vad håller samhället på med? När det är fotboll kan man skicka upp helikoptrar, ha hur mycket poliser igång som helst för dessa idioter som är fotbollens svans, men då vanligt folk sliter för sin brödföda kan man inte ens garantera deras säkerhet i ett litet förortscentrum.
På ren svenska: Det är ju rent förbannat.
Jag växte upp i en tid då man fick en örfil om man var för kaxig och för korkad, typ sa att någon var en hora eller liknande. Min styvfarsa var en ultrasnäll typ men en gång så sa jag till morsan att hon var ett jävla äschle typ och jag minns fortfarande hur ett snälltåg startade inifrån vardagsrummet och ut åkte jag på gården och fick värsta avhyvlingen. Sånt sätter sina spår.
Jag växte också upp i en tid då man var rädd för folk i vit skjorta. När jag jobbade på pappersbruket var det en kristallklar rågång mellan oss på golvet och de med vita skjortor på kontoret. De vita skjortorna var en en annan klass, tjänstemännen. Man fattar ju varifrån man fått sin klasskänsla. Idag borde det här med klass tas upp på allvar igen. Varför tjänar alla viktiga, typiska arbetarklassjobb, sämre än tex någon som sätter ihop en meningslös reklamslogan? Det är dags att ta upp fördelningspolitiken igen.
Igår var jag med om en otäck grej. En kvinna strax över trettio kom fram till mig och frågade mig om jag kunde hjälpa henne. Jag sa som det var att jag hade inga kontanter, bara kort just då. Kan du inte ta ut lite pengar då, sa hon. Jag nekade, men det följde mig hela dagen. Hon var verkligen desperat på allvar.
Det bir allt mer dom och vi och enda lösningen är statlig, inte privat. Saker och ting måste fördelas bättre och det måste skapas ett hopp bland människor igen. Annars är det en sak som förbryllar mig. Det har länge snackats om fördelen med dieselbilar, att de är miljövänligare än bensin osv, men varför förbjuder då tex Aten, Madrid och en del andra storstäder dieselbilar från 2025?
På ren svenska: Det är ju rent förbannat.
Jag växte upp i en tid då man fick en örfil om man var för kaxig och för korkad, typ sa att någon var en hora eller liknande. Min styvfarsa var en ultrasnäll typ men en gång så sa jag till morsan att hon var ett jävla äschle typ och jag minns fortfarande hur ett snälltåg startade inifrån vardagsrummet och ut åkte jag på gården och fick värsta avhyvlingen. Sånt sätter sina spår.
Jag växte också upp i en tid då man var rädd för folk i vit skjorta. När jag jobbade på pappersbruket var det en kristallklar rågång mellan oss på golvet och de med vita skjortor på kontoret. De vita skjortorna var en en annan klass, tjänstemännen. Man fattar ju varifrån man fått sin klasskänsla. Idag borde det här med klass tas upp på allvar igen. Varför tjänar alla viktiga, typiska arbetarklassjobb, sämre än tex någon som sätter ihop en meningslös reklamslogan? Det är dags att ta upp fördelningspolitiken igen.
Igår var jag med om en otäck grej. En kvinna strax över trettio kom fram till mig och frågade mig om jag kunde hjälpa henne. Jag sa som det var att jag hade inga kontanter, bara kort just då. Kan du inte ta ut lite pengar då, sa hon. Jag nekade, men det följde mig hela dagen. Hon var verkligen desperat på allvar.
Det bir allt mer dom och vi och enda lösningen är statlig, inte privat. Saker och ting måste fördelas bättre och det måste skapas ett hopp bland människor igen. Annars är det en sak som förbryllar mig. Det har länge snackats om fördelen med dieselbilar, att de är miljövänligare än bensin osv, men varför förbjuder då tex Aten, Madrid och en del andra storstäder dieselbilar från 2025?