Konstig, böcker, böcker, böcker...
Jag gick på Konstig, den underbara bokhandeln på Söder. Kvinnorna där som gör ett sådant fantastiskt arbete för bokkonsten. En gång i tiden ställde jag faktiskt ut i deras lokal på Sergelstorg/Kulturhuset. Konstig har alltid hållit stilen och idag passerade jag en snabb sväng genom lokalen. Några svartvita böcker pockade på min uppmärksamhet.
Den första boken, Magnus Westerborns "Enrouete Italia" är en liten vacker bok, utstrålar en slags mild sympati. En bok väl värd att ge till någon i julklapp.
Bredvid den ligger Martin Bogrens fina Italia, en känslig betraktelse av poesin och det poetiska bildspråket. Jag har ingen riktigt klar vetskap, men det ser ut som Bogren kopierat bilderna, analogt genom linspapper, så de blir lagomt suddiga och lagomt ickeföreställande. Det fungerar faktiskt bra och boken är värd allt beröm den fått.
Sedan kommer jag till Simon Johanssons Across the bridge, också en vacker, svartvit bok, väldigt olik Bogrens bok, tekniskt sett. Simons bok, där jag skrivit lite text och även Bogren är inblandad
( snacka om att den svenska fotovärlden är trång) har en betydligt starkare digital framtoning.
Jag tycker till och med att några bilder skulle ha mjukats upp, inte dragits så hårt digitalt.
Skit samma, en radanmärkning, det är en fin bok, med en tydlig närvaro och hemkänsla.
Jag lägger också märke till att fotoböckernas Maestro, Gösta Flemming, är inblandad i den här boken. Är det inte dags att ge grabben ett rejält tillskott i form av ett stipendium snart?
Den sista boken är ju Strömholms Poste restante, som inte är ett dugg sämre idag än då den kom. Jag älskar bilderna och jag älskar Tor-Ivans grymma text och på baksidan skriver Maestro Sune Jonsson en text, en slags recension, som är rent genialisk.
Sune Jonsson skrev bra, var riktigt eldfängd i början av sitt skrivande. Han skrev också någon roman, om järnvägen bland annat. Det kan vara viktigt att påpeka det, att Jonsson var en jävel på att skriva också.
Bra böcker är mer än böcker. Det är liv och karameller på samma gång.
Så är det och så var det och på torsdag, lunchtid, kommer JH Engström till Konstig och signerar sin nya bok. Alltid en chans till att köpa en annorlunda julklapp.
Den första boken, Magnus Westerborns "Enrouete Italia" är en liten vacker bok, utstrålar en slags mild sympati. En bok väl värd att ge till någon i julklapp.
Bredvid den ligger Martin Bogrens fina Italia, en känslig betraktelse av poesin och det poetiska bildspråket. Jag har ingen riktigt klar vetskap, men det ser ut som Bogren kopierat bilderna, analogt genom linspapper, så de blir lagomt suddiga och lagomt ickeföreställande. Det fungerar faktiskt bra och boken är värd allt beröm den fått.
Sedan kommer jag till Simon Johanssons Across the bridge, också en vacker, svartvit bok, väldigt olik Bogrens bok, tekniskt sett. Simons bok, där jag skrivit lite text och även Bogren är inblandad
( snacka om att den svenska fotovärlden är trång) har en betydligt starkare digital framtoning.
Jag tycker till och med att några bilder skulle ha mjukats upp, inte dragits så hårt digitalt.
Skit samma, en radanmärkning, det är en fin bok, med en tydlig närvaro och hemkänsla.
Jag lägger också märke till att fotoböckernas Maestro, Gösta Flemming, är inblandad i den här boken. Är det inte dags att ge grabben ett rejält tillskott i form av ett stipendium snart?
Den sista boken är ju Strömholms Poste restante, som inte är ett dugg sämre idag än då den kom. Jag älskar bilderna och jag älskar Tor-Ivans grymma text och på baksidan skriver Maestro Sune Jonsson en text, en slags recension, som är rent genialisk.
Sune Jonsson skrev bra, var riktigt eldfängd i början av sitt skrivande. Han skrev också någon roman, om järnvägen bland annat. Det kan vara viktigt att påpeka det, att Jonsson var en jävel på att skriva också.
Bra böcker är mer än böcker. Det är liv och karameller på samma gång.
Så är det och så var det och på torsdag, lunchtid, kommer JH Engström till Konstig och signerar sin nya bok. Alltid en chans till att köpa en annorlunda julklapp.