onsdag 6 maj 2015

Glance from a window





Tänker på Eugene Smith, hans eländiga och lyckliga liv. Styrkan och skörheten. På Tunbjörks begravning höll Svante Nycander ett vackert tal. Om Tunis skörhet och styrka, om lyckan, att vara en människa som Lars, en människa som kommit så rätt i livet.

Vi få som får hålla på med det lyckligaste vi vet, borde vara väldigt glada över det. Och det är vi. Att få hålla på med det enda man vill hålla på med är en sann lycka. Att det kostar på är en annan sak, Läste om Trente Parke, som är känd som attan och som inte tjänar några pengar. Att det kan kännas ensamt och sorgligt ibland, men ändå. Vi gör det enda vi vill göra.

Det regnar på morgonen och jag avvaktar dagen. Det är mycket fantastisk fotboll på tvn. Man häpnar över spelarnas skicklighet och man fattar varför Sverige inte längre får ihop ett bra landslag.

Ser att Anders P kommer med en bok i juni, Valparaiso. Han är produktiv som attan.

Jag saknar att Lundell stängt ner bloggen sin. Han kan skriva. Det finns vissa författare som skriver så att man redan från första meningen kommer in i ett slags lyckorus. Lundell är en av dom.
Jag minns fortfarande en text Hemingway skrev om att skriva. Jag bär den inom mig än idag. Den hade allt, poesin, styrkan, glädjen, allvaret. livet, döden och den handlade om att stiga upp på morgonen, gå över den morgonsoliga gården, till skrivarlyan, se katterna och höra tuppen, sedan börja arbeta.