Någon gång på sextiotalet började en engelsk konstnär, Peter, att renovera vårt hus i Monitsia. Peter byggde upp huset rejält. Han gjorde det tillsammans med kvinnan han levde med. Hon hette Anna och tog det vita huset, det lilla huset och det kom att kallas Annas hus. Peter bodde i det gula huset, det stora huset, året om.
I vår kommer Peter och hälsar på oss. Han är numera blind, 95 år gammal och det ska bli fint att se honom. Vi fortsätter att sköta hans hus i den anda han hade. Att huset var inte bara en boning, utan också ett konstverk.
Min fru målar murar medan jag söker mig genom Kastro, den gamla stadsdelen i Chora. Jag har ärenden att göra.
Wenke gör sista putsen innan vi målar våra hus med asvesti, den vita kalkfärgen.
Sedan tar vi en fika, katterna sover på muren och det fantastiska blåregnet växer så man ser det med egna ögon.
