Nu och då...
Att i princip allt gått åt helvete. Låt mig börja med det enklaste. Mina gamla bilder är bättre än mina nya och varför? Jo, de skildrar ett annat liv. Ta en sådan enkel sak som att jag har massor med bilder på vackra kvinnor som sitter framför mig med brett skrevande ben. Inte för att dom är kåta, ja, kanske nån är det , men de flesta för att de är bekväma, de trivs med sig själva, de skäms inte för sig själva.
Det har gått 30, kanske 40 år mellan bilderna och det är så uppenbart att kvinnorollen i så många stycken har gått helt åt helvete. Jag vet inte vad det är men jag ser ju på mina bilder hur pass befriade kvinnorna var, mot de fullständigt söndermanglade unga kvinnor man ser idag som inte har en lugn stund med sitt utseende, sin karriär osv...var det meningen att jämlikheten skulle bli sådan? Knappast, inte vad jag och många andra ville. Jag ville att kvinnor fortfarande skulle vara avspända, nöjda, och ändå få full jämlikhet. Nu känns de unga kvinnorna som jagade råttor.
Det är möjligt att"meetoo" betyder något men det hjälps inte. Det har gått käpprätt åt helvete.
Boendet? Vad då boende? Det finns ju knappt något boende? Var i helvete ska unga människor bo? Och var ska gamla människor bo? Jag fick mitt pensionsbesked idag, 9000 kr före skatt, och sedan har det snackats vilt och brett om att pensionärerna ska få ett tillskott. Jo, det är dom med de bästa pensionerna som får mest. Är världen galen?
Kan jag säga något som är bättre idag än tex 1975? Nej, ingenting faktiskt. Nu är det ett otroligt tjat om miljön. Hur kom det sig att det blev så? Det vet vi ju alla, men de krav som har funnits nu i trettio år på fri kollektivtrafik, fungerande järnväg osv, de har fortfarande inte infriats.
Vilken femåring som helst kan ju se att det skitit sig totalt, överallt. Det är ju inte roligt att leva längre. En tid där man börjar babbla om pensionssparande för 25åringar har ju helt kapsejsat.
Sedan är jag klart besviken på de unga. Varför gör de inte revolution? Varför går de med på allt skit?
Nå, det är verkligen tungt att se utvecklingen över mina bilder. Jag är en del av den utvecklingen. Inte för jag stött den men jag har åkt med och nu torskar vi hela högen. Och det viktigaste är inte miljön , arbetet utan att vi börjar ta oss rätten att ha kul i livet. Att vi tar oss rätten att leva, inte arbeta ihjäl oss utan ha kul tillsammans. Ja, vilken jävla tramsig åsikt tycker säkert någon. Ja, men för fan, sätt igång o pensionsspara då så du har ditt på det torra då skiten brakar ihop,
