Stockholm, löv på marken

 Jag vandrar i allén. Löv på marken, gula, vackra, blöta. 

Jag har kommit till Stockholm. Byter skepnad. Keps, dunjacka och andra kraftigare skor.

Det är en gåva att kunna bo på två olika ställen. Jag arbetar på, skriver ut. Det är samma visa varje år, jobbar som fan i en månad, sedan är det klart och jag blir galet rastlös och less lagom till julen, efter den känner jag alltid bara för att dra igen, någonstans...

Längtar jag efter något? 

Kropp, kropp och kropp. 

Det enda jag bryr mig om. 

Kropp.

Jag vandrar i mina hårddiskar, vackra Eva, huset på Maria prästgårdsgatan. 

Brorsan och jag, 

Naxos.

Allt påminner mig om något.