En ganska eländig morgon
Det är ju dock kolsvart, jag tänkte med på hur det är, vad man utrycker. Man tar ju bilder för att uttrycka sig. Det blev ett räntestopp, skönt, det är ett jävla sätt att plåga folk med höjda räntor då man inte gett dom chansen att få en hyfsat billig hyresrätt, istället harman tvingats ta banklån för att få tag i ett ställe att bo på. Men, det värsta är ju att hyresrätterna är ofta dyrare att leva i än bostadsrätterna. Det är ju en orimlig orättvisa. Jag hade inte haft råd att bo i min gamla lägenhet, en två på Söder, idag, över 8000 kr i månaden. Inte en chans, möjligtvis hade jag fått bostadsbidrag, men ändå, ränte avdragen man får på lånen är ju också ett bostadsbidrag för dom som fick låna.
Livet på en pinne. En satans orättvis pinne.
Ser Peter Turnelys bilder från Cuba och Paris, de ger livslust, framför allt de från Cuba, Bertil Håkansson, hade också fina färgbilder. Det är något otroligt med Cuba, det är fattigt, hopplöst men folk utstrålar någor sanslöst starkt, en humor, en kamratlig känslighet. Om man ser på Turnelys bilder från Paris, så är ju allt så vackert och alla så vackra och det lyser pengar, men bilderna från Cuba lyser fattigdom, men skönhet, människans grundläggande skönhet, viljan att ah lite roligt, På bilderna från Paris är det mer, Titta här, se så snygg jag är och se hur snygg stan är,,,på Cuba ser vi att de är fattiga men de utstrålar en slags glädje och en slags vänlighet som gör att man kommer så långt ifrån den här galna gängmentaliteten som just nu pågår i Sverige. Det känns som Sverige kommer från en tid då allt var kargt och allt var förbjudet, medan man i Cuba kommer från en tid då alla hade lite, men alla ville ha kul. I Sverige känns det som om allt kul, ska det läggas lock på. Hälften eller mer av de diskussioner i Sverige kunde vi skippa och ägna den tiden åt att ha roligt med varandra.
Nog om det. Dagen kallar.
Kommentarer
Skicka en kommentar