Pollen...

Den här bilden har jag ingen förklaring till. I dessa tider då allt ska vägas och genus hit och dit, och allt man säger vägs på en guldvåg och alla blir kränkta, så kan jag ju säga att nu, femtiofem år efter jag tog den, att jag gillar den. Hon ser ganska fin ut på något sätt.

Kan man få unna sig känslan som man att tycka något är snyggt, sexigt, snällt eller vad fan som helst, utan att bli vägd på våg? Eller att någon blir kränkt. Inte för att den här bilden betyder något men när jag tittar på den så finns det något i fejset på henne som säger något om en annan tid.

Så var det med det. Sedan, för att bli lite allvarlig, vi måste ju för fan börja unna oss att uppskatta, njuta av varandra. Varje manlig blick är inte spekulativ, massor med manliga blickar, är slöa, sega, uppskattande, kärleksfulla, lekfulla, flirtiga,,,allt,,,låt oss bejaka det istället för att leta och väga på guldvåg.

Inte för jag skulle skriva om den här bilden, men den kom att få mig att nämna något som ligger mig varmt om hjärtat: Bejakandet.

Nå, pollen. Viket satans otyg det är. Och värre blir det ju äldre jag blir. Man blir så trött att man vill bara lägga sig och sova. Jag minns när jag kände av pollen först, kanske trettio år sedan, fyrtio ska jag nog säga. Halsen blev som en äcklig skorsten och det blev svårt att andas. Och så där har det hållit på, men ena dagen känns det inte och nästa som en rasp i halsen och en extrem trötthet. Förr brukade jag ge mig ut och cykla, säkert emot alla rekommendationer, men det fungerade. Nu vill jag mest sova men om man tvingar sig ut och rör på sig kan lätta.

Det båser idag igen. Det blir man också jävligt trött av. Vind, småfrusen och pollen, då känns det som om man ska köpa lite småspik och börja slå ihop kistan. Såg att Tjernobyl börjat stråla igen. Hemsk känsla, som ett tickande odjur som ingen rår på och så är det ju. Ingen kan åka dit och jobba utan man får konstruera robotar som ska ta itu med strålningsproblemet. Grattis ljuva värld.

Ingen tro väl mig, men just nu är det kallt på Naxos, man vill lägga sig i ett hett badkar. Så kan det också vara. men tänk på bejakandet.