En stilla söndag...
En stilla söndag, molnen hänger lite lågt men skön värme då jag kör ner till havet för att plåta lite hav( blir givetvis inga bilder), men jag promenerar i sanden och det är bra för min kropp. Med åldern kommer en slag stelhet och den måste motarbetas. Möter prästen som går rak som en fura, givetvis utan mask, trots att han vet att mask är påbjuden. Man kan säga att prästerna inte spelat något bra roll i covidhanteringen på ön. Dels sprids irrläror och dels så varje gång coviden ökar har man haft något galet religiöst sammanhang där massor av folk har umgåtts och smittar ner varandra.
På vägen hem ringer Janis, dirigerar om mig till fiket i Filoti, under Platanen och han har en vacker, supertrevlig grekiska som märkligt nog snackar svenska och bor i Göteborg. Underbart. Vi har en bra timme innan jag åker hem för att klippa buskar.
Det pågår HockeyWM och vill man se hur en sport dekar ner sig fullständigt så ska man se på hockeyn. Något som var en nationalsport har nu reducerats till något trams i en skitkanal. Det är helt ofattbart hur dåligt hockeyn skött sig.
På stan är det påbjudet munskydd men det bryr sig folk allt mindre om. Det känns helt orealistiskt att tro att man ska få någon turism och få folk att gå med munskydd i trettio graders värmen. Man får nog specificera det till att ha munskydd i affärer. Man behöver det inte på krogen eller kaféet, så när ska man ha det? Då man går mellan fiket och hemmet? Sedan kan man ju se hur folk använder det och resten borde vara enkel att räkna ut.
Vi lever tillsammans och lite allmänt förstånd borde räcka, men när inte ens prästerna som ska vara en slags föredömen, går omkring i byarna och skippar masken i ren demonstration så inser man problematiken.
Girot tar slut, sedan kommer Touren. Det lär vara några dagar mellan de två loppen så jag hinner arbeta lite också.
Kommentarer
Skicka en kommentar