När alla gick hem,,,

 Man minns så olika saker. Helena hade en skranglig cykel. Vi gjorde sällskap en natt från Matkultur. Jag bodde i kvarteret bredvid krogen, hon bodde ner vid vattnet. Hon hade den där skrangliga cykeln och var en av dom som tillhörde vårt stora gäng. Det gäng som var något alldeles unikt, ett gäng som rörde sig som en våg i en triangel. Matkultur, Spuntino, Sacre Cour... Det var egentligen en fantastisk tid, sedan hände något. Det sprack upp. Jag tror det berodde mycket på att vi män inte dög till för kvinnorna. Det var inte tillräckligt med män som hade seriösa avsikter och kvinnorna drog till andra jaktmarker och lämnade oss kvar.

Men, jag säger det igen. Det var en vacker, makalös tid.

Bernt kommer med sin vackra Leica, den är som en Mercedesdörr.  Klunket från smällan då den exponerar är närmast orgasmliknande,. Satan vilken kvalitet på denna gamla manick. Jag plåtar bilden på Bernt med en supermoden mobil. Tiden går, men vi består.

Jag gräver lite bland mina gamla bilder. En del håller måttet. Alla Bajenfans mår dåligt så man får pigga upp dom och påminna om gamla meriter.