Framtiden...

Jag tycker det är ganska lätt att se framtiden. Det första jag tänker på och nu låtsas jag att jag är en ung människa som ska leva ett liv i 70 år. Det första är ju att Staden har gjort sitt. Med den utvecklingen som staden har är den dödsdömd. Det finns ingenstans att bo och väldigt lite skapas, förutom buissnes. Det kommer att krävas en jävla massa pengar för att kunna bo i en stad, så mycket pengar att de flesta inte klarar av det.

Det andra grejen jag kan se är att allt fler unga kommer att fixa nya sorts boenden, man bygger något med conteinar osv, alltså skitbilliga hus där man kan jobba och bo. Vi har ju datorn med oss, vårt arbetsredskap behöver inga arbetsplatser. Vi kan jobba var som helst och för att man då ska överleva som ung människa så krävs det mötesplatser, kanske fik, kanske barer, men ställen som drivs för en billig penning. 

I mina ögon blir ett fordon det viktigaste. Om du har en bil och en dator kan du bo var som helst. Då är jobbet, transporten och hemmet fixat på billigaste möjliga sätt.

Sedan då? 

Om jag var den jag låtsas vara så skulle jag också söka mig till ett ställe där det är bra klimat, inget svenskt surklimat, utan varmare, för jag tror resandet också kommer att stordippa. Få kommer att resa som förr. Coviden kommer att hänga med i kanske fem år till innan det blir som en vanlig flunsa och under den tiden kommer ekonomin att gå in i andra banor. 

Jag tänker tex på bostadsrätter? Kommer de att vara så attraktiva om fem år? Borde de inte börja beskattas som fastigheter med skatt? Det är ju en sådan fruktansvärd vinstmaskin att äga en bostadsrätt. Det är ett löjligt enkelt sätt att tjäna pengar på, medan de som hyr bara blir blåsta på pengar. I rättvisans namn så borde bostadsrätter beskattas hårt, varje år fastighetsskatt och sedan kanske till och med 30 procent vid försäljningsvinst.

Jag tror att inom tio år har vi medborgarlön, bostadsrättsskatt och att staden har dött som idé. Jag tror att den nya tiden med de nya redskapen kommer att skapa ett annat boende och utifrån boendet kommer en annan kultur att skapas. Folk måste bo billigt annars går det inte att leva. Bor man inte billigt så kan man heller inte skapa något utanför boendet om  man inte är galet stark som människa.

Vi står inför ett skifte och jag ser mig själv nu som den unge människa som bor vid havet i en slags lya på 25 kvm, med solceller, en dator för att jobba och ett fordon. Medborgarlönen gör att jag behöver inte konsumera en massa skit för att ha kul utan jag går på de enkla nöjena, ungås med folk och nu har landsbygden börjat blomma upp. Det finns fik, det bor folk på landsbygden som inte har storstadskomplex och ständigt snackar om invandrare och SD, det växer fram ett land och ett folk som hör ihop.

Så tror jag, vi får se om tio år.