My dear Karin vill ha ett inlägg

 Min Kära Vän K, cyklar omkring i någon vindpinad håla söderöver, frågar varför jag inte skriver något på bloggen.

Vad fan?  Känner mig lite utskriven men eftersom det tydligen finns behov så randar jag väl några rader.

- VAD gör du på dagarna, frågar alla mig. 

Ja, VAD gör jag jag. Såg att ärkehäxan skrev i DN idag igen. Hon är väldigt hatisk den kvinnan. En gång i tiden skrev hon en bra artikel om att åka skidor i lössnö. Nu har hon artros och har blivit jävligt  människoföraktande ( Vem det är?) ( Det får du finna ut själv), men idag yrade hon om pensionerna.

Vad det gäller pensionerna så säger jag bara en sak: Hur kan garantipensionen i Norge vara typ 18 000 kr medan i Sverige är det strax över 8000 lakan? Försök dribbla bort det. Ni kan snacka hur mycket skit som helst. Varför diffar det tio lakan på garantipensionen mellan Norge och Sverige.

Nå, VAD gör jag? Idag cyklade jag ner till Italienskan. Hon står  en butik och på morgonen så är det helt lugnt och skönt där, man ser folk som kommer och hennes ivrige arbetsgivare dyker också upp och fikar så man får passa sig så man inte hela tiden åker på att pröjsa javat

I alla fall berättar Italienskan de värsta historierna och hur det var att ha italiensk restaurang på vårt torg och vi konstaterar det ena värre än det andra under Cappochinins intagande. 

Sedan cyklar jag vidare. Gubbarna säger att jag åker som en vind uppför backen. Det har ännu inte klykat att jag har en elmotor i ramen på racern. Hemma är det Hulligulli, min grekiska kompis har vaknat och lullar omkring som en björn som precis klivit ur idet. 

- Kaffe Mike, kalimera, pos pa,...de grekiska uttrycken passerar som smattrande pärlband i den svala, ljuvliga nordanvinden. Berättelserna haglar vidare. Nu utspelar dom sig på Björnens krog i Aten,  en krog som han turligt nog sålde precis innan pandemin. Och det slår mig att han kanske gömmer sig hos mig för att staten är efter honom för obetalda räkningar.

Han lovar mig att så är inte fallet.

Sedan försvinner han och jag bestämmer mig för att färga mina skitiga byxor, saknas salt som man ska ha i med färgmedlet då man färgar byxorna. Jag går upp och snor Björnens salt, han kan vara lite saltlös ett tag.

Så, sedan ledsnar jag. Nån mailar och vill köpa en bild, samma visa jämt. Det är som att ha en grundkurs i psykologi. Mycket snack och lite pengar.

Så,tar jag bilen, kör run ön med nedvevade rutor, hamnar nere i Kastraki, sätter mig på stranden under ett träd, gör budget, går igenom oklarheterna i mitt liv, telefonen dör och jag slänger den i baksätet, fortsätter runt ön, vad händer 2024, 2025,,,,det är stora grejer på gång. 

Åker hem, Björnen är borta, ser på Giro Italia, galen spurt, dessa spurter är vansinniga, livsfarliga. Jag lagar svinäcklig linsgryta, men jag var ju ute med damerna, brudarna från Gällivare, Umeå och Solna, som alla häckar på Naxos. Giftigt gäng.

Vi käkar ett kilo, eller mer, lammkotletter, tre sallader, tre liter vin, vatten, efterrätt och massa godis, för 15 euro per skalle  och hem är jag den ende som är nykter  för jag kör ju damerna. Jag är ju deras privatchaffis. De klagar obönhörligt över hur min bil ser ut och jag frågar om dom halta och lytta ska gå hem?  Nej, det ska dom inte och jag blir lovad SEMLOR  av den blonda  valkyrian. SEMLOR. Hon har fan semlor i frysen.

Snacka om brudar, MEN vi babblar så mycket så SEMLORNA glöms bort. Sedan åker jag hem med Ferrarin i natten, sover som en stock och som sagt, på morgonen går jag till Torget, snackar med Italienska, Arbetsgivaren och sedan faller dagen som en välstruket lakan över min kantiga kropp.

Polarn ringer från sin ö, det är det sista som händer innan jag börjar arbeta, skriva, kolla bilder. Jo, han ringer, han har kollat in en segelbåt, liten jävla racer som kan komma upp i 20 knop och jag kollar på båten, 5.70,,,,jesus, det är ett litet monster och jag ser hur vi hänger i den då vi kryssar. Jag är ju Norrländsk segelmästare i Flying Dutschman på sextiotalet. 

Jävlar vad vi ska hänga?  Ja, sedan mörknar det och jag kliver ut i natten, katten kliar sig mot mina ben och jag går till Petros och klipper en öl som jag blir bjuden på.

Ja, VAD gör jag?