fredag 4 mars 2016

I denna stund


 I denna stund, samma stund som min fru stänger dörren och går till jobbet, så känner jag en viss beundran för henne. Hur hon orkar gå till detta jobb varje dag, år ut och år in. Det är starkt.
Jag har perioder av motstånd och ickeork. Så har det alltid varit och det mesta beror på fel tänk, att man tror att det går snabbt och enkelt att göra grejer.

Det går aldrig snabbt och enkelt.
Oftast går det förbannat långsamt och det enkla infinner sig aldrig och nöjd blir man aldrig. Och aldrig fattar man hur det ska gå ihop ekonomiskt.

Ja, sånt tänker man på, samtidigt som man läser nyheterna om Grekland och flyktingarna och scenariot är kristallklart. Gränserna stängs och folk får klara sig bäst dom kan. Det är tufft läge och jag kan tänka mig att vissa känner att det är enklare att återvända till ett helvete, hellre än att stånga sig blodig mot en stängd gräns. Jag läste om en mamma som stod i två timmar med tre barn för att få soppa och bröd. Jag vete fan om jag inte lagt mig ner och dött istället. Sånt slit för lite mat.

Jag fotograferar inte och jag skriver inte just nu, men folk har ständigt åsikter om en. " Du verkar arg, eller du verkar deppig, eller du verkar sur", osv,,,Ja, vitsen med den här bloggen är att vara öppen med läget, reducera och beskriva det privata  över en allmängiltighet. Ibland undrar jag över alla som aldrig säger något, aldrig visar något, hur fan lever man då? Tillför man något till livet?

Jag brukar fråga folk ibland på skoj och på allvar: Vad har du för tankar och målsättning för det kommande året? De kollar på mig som om jag var galen. Målsättning, Tankar, inte vet jag.....

Vad det gäller mitt arbete så vet jag att man måste vara målinriktad, resultatinriktad, annars blir det aldrig något. Att bara vara leder sällan till något konkret resultat, mer än att man bara är, vilket i sig kanske är bra och fint.


Det cyklas på i vårt land och cyklarna blir bara större och större och dyrare. När mina barn var små hade jag en Crescent, treväxlad, en unge satt i en liten sadel på ramen och den andra i en stol på pakethållaren. Cykeln kostade kanske två tusen spänn och höll i tio år innan nån snodde den. Idag kostar en cykel med kärra och Gud vet vad, uppåt 25000 kr, speciellt om man ska ha en elmotor. Det roligaste är dock att man cyklar sällan över en km varje gång man cyklar med dyrgripen.

Bra eller dåligt? Bra får vi väl säga, men det kostar. Det gör det. Ännu bättre hade det varit om vi hade haft lite vänligare cykelklimat, men som sagt, det rullar på.