Det dagliga knogandet

Den dagliga rörelsen ska inte underskattas. Vikten av att hålla på. Vikten av att titta igenom. Vikten av att göra om. Vikten av att bara vara med.

Det dagliga knogandet. Jag kan inte påstå att jag plåtar mycket. Jag går mest omkring och lyssnar på folk och snackar som attan, dessutom. Men jag lyssnar, på dialekter. Märkligt nog verkar många som jobbar på de små butikerna i mitt kvarter vara UrSöderbor. De har den här makalösa dialekten som jag tycker så mycket om. Jag är inte infödd Söderbo, bott här sedan 1969, dessutom på en massa andra ställen, men jag är med söderbo än de flesta, för jag har rört mig på gatorna i fyrtiofem år.

Det är något att lägga till mitt CV. Jag rörde mig på gatorna i fyrtiofem år.

Jag har inte gjort något med dessa bilder heller. Rakt ur kameran, jpg och svartvitt i kameran. Jag skulle kunna göra en del och ska göra en del framöver. Jag vill bara se hur de ser ut på min blogg. Stig T Karlsson, f 1930, är en fotograf som inte gillar att röra till för mycket i bilderna. På min egen ålders höst börjar jag förstå vad han menade. Att inte göra sig till. Enkelhet, enkel gestaltning.