Cykeltroll, hej o hoj

Hej o Hoj och lite kräftor.

Min cykelkarriär tog abrupt slut 1967. Jag hoppade av tåget i Furuvik för att köpa lite läsk, hann inte på det igen och min tävlingscykel försvann mot Sollerön utan mig. Det blev inget lopp och eftersom det var midsommar tog jag några öl i Furuvik istället. Det gick som det gick. Jag blev avstängd en säsong.

Nu är jag i farten igen. Jag strippade min mountainbike, tog bort de feta däcken, satte dit en flaskhållare på ramen och köpte cykelbyxor. Det rullar lite fortare då och nu rullar det ganska bra för jag har tagit mig till Sörmland för att köra mitt eget Tour de France. Jag bor i min stora Volvo 940 av 91 års modell. En bättre bil finns inte. Om det nu är en bil och inte en traktor?

På morgnarna gör jag en enkel frukost och sedan rullar jag på de sörmländska vägarna. Sibro, Lid, Stavik..De små orterna passeras smidigt i medvinden. En tant vinkar glatt till mig då vi möts på vägen. Jag är mest ensam. När jag vill bada hoppar jag i för ett kort bad.

Det är verkligen inte The Italian Style. Gubbar som klättrar uppför höga berg någon kilometer, rejäla kaggar och långa, långa luncher innan de glider nedför backarna igen. Belåtna och mätta. Här i Sörmland finns det knappt backar och lika långt är det mellan krogarna. Tror inte jag sett en enda?

Jag lever på mosade bananer och vatten. En dag möter jag dock en gubbe som kör lite Italian Style. I alla fall har han snygg racer och bra kagge. Jag vänder och hänger på honom. Vi börjar snacka. Han kallar sig Gonzo och är pensionerad brandman. Han har bra klipp i pedalerna så vi bestämmer oss för att träffas nästa dag igen.

Han kommer till min husbil, Volvon, och skakar bekymrat på huvudet då han ser mitt påvra hem.

Vi rullar några mil och sedan på hemvägen säger han

- Häng med hem och käka ekologisk gädda.

- Ja tack säger jag.

Vi rullar några kilometer extra innan vi kommer till hans flådiga villa med pool.

Ekologisk gädda smakar delikat, lite granaktig smak och det blir ju några snapsar också. Jag har alltså också börjat anamma The Italian Style.

- Du, säger Gonzo. Kan du Cykelfrämjandets snapsvisa?

-  Nej, säger jag och väntar mig någon trist låt till svar.

- Hej och hoj, cykeltroll.

Vi nöjer oss med den korta snapsvisan, sedan börjar vi diskutera racercyklar och livet. Det sista jag tänker innan jag somnar i hans solstol vid poolen är: I morgon måste jag nog olja kedjan lite extra. 

Ps; bilderna har inget med texten att göra.