tisdag 20 juni 2017

Cats

20 juni
Naxos

Den svarta katten med de gula ögonen stirrar mig rakt i ögonen. Jag gillar inte honom, skulle vilja slå ihjäl fanskapet. Vi har en evig fight. Han ligger på lur den saten och smiter in i köket direkt om jag inte stänger dörren.

Otroligt smart katt. En överlevare. Varför han stirrar på mig med sina gula ögon handlar om att han knäppt en mus eller två, tror han hittat ett musbo och mössen piper medan han slevar i sig den ena efter den andra. Han är en sate, en svart sate, men jag måste  ge honom erkännandet att det är en smart jävel.

No woman, no cry, ligger naken på taket. Hade inte gjort ont med lite sex, käkar chokladkaka, dricker egen bananrödbetscitronjuice. Starka saker för starka pojkar. En glass också och en liten Fix, öl. Jag har cyklat den långa rundan, nästan 4,5 mil i en vind som kastade mig mer eller mindre av vägen. Jag försöker behålla förståndet, hitta min egen rytm, cyklar allt långsammare för att meditationen ska inträda, men lika förbannat, några mil uppför i en motvind som gör att man kan skippa rakningen i morgon, tar sin toll.

Det är därför jag ligger på taket, naken med alla ingredienserna som ska förstöra min kropp. Jag är i min egen kropp, min egen värld, nöjd, meditativ.

Jag tänkte sluta skriva blogg. Det är ju knappt någon annan som skriver blogg så man har något att kolla på. Reitmeir, Krumelurer, Tomas Jonsson, finns säkert någon till, men ingen som bjussar på sig som jag. Varje dag, året om, i tio år snart. Borde man inte få något pris för det?
.

På Fiket berättar tjejerna om en grym olycka i Mikri Viglia. En brutta som brukar vara på fiket, från Australien, Kitebrutta, hade plötsligt kastats upp  i luften av kiten, ner på beachen,  slagit i hårt, kastas upp i luften igen, fast i linorna, seglat genom luften rakt in i ett hotellfönster, studsat ner i en pool , dragits upp igen och kraschat stenhårt in i en stenmur och var nu ruggigt illa däran. 

Man ser ju dom där Kiteseglarna hela tiden och det är ju ganska stora krafter på gång. Jag brukar tänka på mig själv  då jag seglar ner för bergen, frampunka nu och det blir till att skaffa nya tänder och ömsa skinn ett tag, men så kan man inte tänka. 

Den svarta katten har nu käkat upp alla möss, heders för det och nu ligger den väl vid min köksdörr och ska försöka blåsa mig så fort den kan.

Del 2.

Jag har mina rutiner. Skriva blogg på morgonen, gå till Fiket, handla, lunch, cykla, siesta, skriva igen och sedan sortera med bilderna innan jag lägger mig.

Så kan det pågå.

Och så känns det meningslöst, plötsligt.

Så väntar man en dag eller två. Viktigt att inte reagera direkt, låta detta sin tid. Göra något annat och så är det tillbaka, lusten och rytmen.

Mitt enda problem är att idéerna ska bli pengar. Jag är en sådan där prisjägare eller vad det hette på kopojkarnas tid, då de skickade ut  gubbar med pistol för att ta hand om de krimminella. Prisjägare. De jagade folk för att få betalt.

Det är lite likadant att vara frilans. Man måste hitta på något som ger betalt, dag ut och dag in. Ett ganska intressant läge, faktiskt.

Var nere på stan, kollade in utomhusbion i Naxos. Jag älskar den, men vill man se hur samhället har utvecklats så ska man kolla på den. Från början satt man med de vajande trädens skuggor över bioduken då det blåste. En och annan fladdermus passerade också förbi duken, sedan byggde man en ny, snygg utomhusbio på ungefär samma plats. Skillnaden var bara att från att ha visat mycket bra filmer så blir det nu värsta dyngan, machofilmer, killar som springer omkring med puffror eller snubbar som kör snabba bilar. Det är tiden. Vi har blivit mer korkade, svårare än så är det inte.

Annars är väl storyn om den amerikanske  snubben som dog en vecka efter att han släppts från Nordkorea något av de hemskaste jag läst. Han var ju helt söndertorterade, saknade delar av hjärnan. Så jävla vidrigt.


Världen är en vacker plats men den befolkas verkligen av monster också och inte blir den bättre av att man visar snubbar med puffror och snabba bilar på bio. Är det inte dags att göra upp med den mansmyten snart. Min fru brukar säga då hon ser en Ferrari,,,åh, en platt bil. På något vis gillar jag den intällningen, därmed inte sagt att jag inte gillar bra bilar och snabba motorcyklar. Det är kombinationen puffror, snabba bilar och kurviga brudar jag har lite svårt för.