En så kallad rapport,,,

Det är märkliga tider.

Afghanistan? Vad ska man göra åt det? Skulle amerikanarna vara kvar? Det fungerade ju inte. Fungerar det att talibanerna tar över? 

Nej.

Alltså en fråga där jag är svarslös.

Covid i Grekland, världen, överallt, det ökar. Vad ska vi göra? Jag har vaccinerat mig, uppmanar alla att göra det och lika förbannat: Det ökar

Jag har inget svar på det heller?

Miljön? Gjorde klimatkollen, gjort den några gånger genom åren, tog upp en resa med flyg i Europa, sedan noll konsumtion, noll bilkörning, noll av allt, vegeterian, dvs så perfekt man kan bli och svaret: Jag förbrukar 2,5 jordklot om år. Jag har inget svar på miljön, eftersom det inte verkar räcka vad jag än gör. 

Det är alltså en konstig tid som jag inte fattar mig på. Allt ska ändras och jag fattar inte riktigt vad jag ska ändra på, samtidigt bygger Kina ut en massa nya kolkraftverk, man bygger nya motorvägar och det konsumeras vilt. 

Som sagt: Jag fattar inte, trots att jag fattar. Jag ser mina grekiska vänner som är superradikala, gör jättefina grejer, stöder ensamma hundar, räddar djur och Gud vet allt, demonstrerar och har sig, men inte fan konsumerar dom lite och de flyger och kör bil och partar hela tiden,,,ja, jag säger det igen: Jag fattar inte, trots att jag fattar. 

Jag ser en ny bildstil som jag inte heller fattar mig på trots att jag fattar det och det är att man gör vad vi förr kallade dåliga kopior, bilderna är tekniskt ganska kassa, men de blir bra i den tid vi lever nu, för det är perfektionens tid. Aldrig har väl kravet på perfektion var så högt och så krävande. Det är något som handlar om kontroll före det stora raset.

Det är fortfarande väldigt varmt och jag tillbringar mycket tid på rygg i sängen, så mycket att jag får ont i ryggen. Det kan jag förstå men jag väntar på september och mildare väder, längtar efter att skriva något, i två månader, få ro med svala nätter. Sommaren,  juli, augusti i Grekland är som kallaste december, januari i Sverige. Lägg märke till att jag sa kallaste, typ minus 22 grader varje dag. Då blir man inne efter ett tag. Man ids inte slita i värmen eller kylan.

Det är märkligt. Igår var vi på författarparty, en rik, Newyorkbo, gammal advokat, som hyr in sig på hotel sex månader på år på Mykonos, hade release för sin senaste deckare. Han sa något jag reagerade på: Att skriva böcker var inget man tjänade pengar på, men man blev rik på livet. Och det kan ju stämma men i hans fall så tror jag nog det fanns en ganska fet plånbok också.

Det var som när jag läste Neil Youngs bok, hur mycket bilar han köpte bara si så där. Det är då man fattar att de är svinrika.

Det rullar, det rullar. Jag vet inte hur länge det ska ta innan jag fattar något. Ärligt talar så kommer jag nog aldrig att göra det  för just nu tycker jag det finns 25 viktiga frågor att fundera över och det är minst 20 för många. Det är så det har blivit och det är det jag inte fattar, inte det heller, om man säger så.