Morgon i Stockholm
Morgon i Stockholm. Vaknar med någon konstig ångest. Det är ofta så då jag ska resa iväg. Frågar mig alltid varför det ska vara bra med att resa? Sedan är alternativen två. Reser jag så känner jag glädje och lite sorg, reser jag inte så känner jag mig mest irriterad och tom och undrar när nästa flyg går.
Ibland blir jag lite trött, det här med flygskammen. Jag kan inte riktigt hantera det. Jag har kört bil till Naxos, tre dygn, 8000 kr, lite völ långt och dyrt. Åka tåg är så jävla krångligt så hälften räcker och ändå är det färjan kvar som är ett litet skithål. Hur man än gör så skitar man ner. Jag har bil och den får väl hänga med i fem år till innan jag skrotar den och skaffar något elektriskt. Idag finns inga elbilar och laddare på ön, o så där kan man hålla på.
Ja, ångest var det. Vet inte varför? Allting är en oro just nu. Vi går ut och fikar, sitter på avstånd men visst oroar det en lite. Vem fan klarar av att sitta inne o bara gå någon promenad då och då. Funkar inte, mitt liv är att snacka med folk, lyssna och berätta historier. Igår berättade Ulf en kanonbra, som gick så här.
Det var ett gäng ungdomar i Norrland som skulle på fest, de körde bil och på väg dit var det en rondell och polarna tyckte han som körde skulle backa genom rondellen. Nej, det tyckte inte han som körde, men på vägen tillbaka kom de åter till rondellen och chaffisens kompisar var nu rejält på lyset och tyckte den nyktre chauffören skulle backa igenom rondellen. Okej, tänkte han och backade. Pang, värsta krocken med någon bakom och strax efter kom polisen och häktade kvinna i bilen bakom som var rejält rattfull. Till chaffisen säger polisen: Hon var onykter, så onykter att hon påstod att du backade i rondellen.
Så var det med det.
Ibland blir jag lite trött, det här med flygskammen. Jag kan inte riktigt hantera det. Jag har kört bil till Naxos, tre dygn, 8000 kr, lite völ långt och dyrt. Åka tåg är så jävla krångligt så hälften räcker och ändå är det färjan kvar som är ett litet skithål. Hur man än gör så skitar man ner. Jag har bil och den får väl hänga med i fem år till innan jag skrotar den och skaffar något elektriskt. Idag finns inga elbilar och laddare på ön, o så där kan man hålla på.
Ja, ångest var det. Vet inte varför? Allting är en oro just nu. Vi går ut och fikar, sitter på avstånd men visst oroar det en lite. Vem fan klarar av att sitta inne o bara gå någon promenad då och då. Funkar inte, mitt liv är att snacka med folk, lyssna och berätta historier. Igår berättade Ulf en kanonbra, som gick så här.
Det var ett gäng ungdomar i Norrland som skulle på fest, de körde bil och på väg dit var det en rondell och polarna tyckte han som körde skulle backa genom rondellen. Nej, det tyckte inte han som körde, men på vägen tillbaka kom de åter till rondellen och chaffisens kompisar var nu rejält på lyset och tyckte den nyktre chauffören skulle backa igenom rondellen. Okej, tänkte han och backade. Pang, värsta krocken med någon bakom och strax efter kom polisen och häktade kvinna i bilen bakom som var rejält rattfull. Till chaffisen säger polisen: Hon var onykter, så onykter att hon påstod att du backade i rondellen.
Så var det med det.