måndag 17 augusti 2015

Zingo och marknaden


Min blogg, min blogg, kanske skulle jag börja skriva på engelska. Den har ett eget liv, 22000 personer har kollat hittills den här månaden. Vilka är dom, vad vill dom, tycker dom om mig?

Nätet får en verkligen att undra. Det är som en egen hydra. Om jag lägger upp en bok, kan typ 2000 personer kolla igenom den och typ 2 stycken köpa den.

Det är egentligen inte märkligt. Jag kan tänka på alla böcker som gjorts av vänner, vem köper dom och hur många säljs?  Jag skulle kunna ta upp många sådana saker om fotoböcker. Varför finns det inte på fotosajter en sida med bokanmälningar, recensioner??? Alla nya böcker borde det skrivas om. En gång i månaden, tjugo böcker, typ. En sida man vet finns, en sida att ständigt uppsöka.
Jag skulle kunna skriva en sådan sida, men någon måste betala mig för det och där faller det. Ingen betalar.

Jag snackade med en polare på ett av de största svenska förlagen. Han sa att böcker säljer inte längre. Han sa att det ges ut för mycket böcker, alldeles för mycket böcker och ytterst få säljer.

Kolla in förlagen. Allt fler går över till print on demand, dvs författarna gör allt, får betala för att göra allt och ge ut boken under ett stort förlags namn. Säljer dom? Kanske, den som säljer kanske blir upplockad hos förlaget.

Vilken är den nya affärsidén inom fotografi? Jo, tävlingar. Man anmäler sig till tävlingar, det kostar pengar, typ fem hundra spänn och sedan har den sajten fått gratismaterial, fått in människor på sajten som ofta klickar in och vill se hur det går med tävlingen.

Det är en smart affärsidé. Till och med jag har gått på den, en gång, men det får räcka.

Life goes on. Det är grått väder idag. Då blir livet inte hälften så roligt som då solen skiner. Det är bara ett enkelt konstaterande.