Mycket tatueringar

Kollar på landskampen i fotboll. Vet inte om dom spelar mot Slovenien eller Slovakien?  Det jag kan säga med bestämdhet är att det är väldigt mycket tatueringar i svenska landslaget och mycket fula frisyrer.

Ser inte ut matchen. Det har blivit något konstigt med svenska landslaget sedan Hamrin kom till. Det händer aldrig något. Det är synd.

Ser att många sökt Magnums stipendium och blir gratulerade, som om dom vunnit något. I min värld är det en jävla skillnad på att söka ett stipendium och få ett stipendium. Om man söker så säger man inte Grattis utan Lycka till. Men det är väl som skillnaden mellan dem och de. Allt färre verkar förstå skillnaden.

Jag minns mitt första stipendium, från konstnärsnämnden och det måste ha varit i mitten av sjuttiotalet. Det låg en avi på hallmattan och jag vågade inte gå och lösa ut den, tror den var på fem tusen kronor. Jag var helt övertygad om att det var grannens eller att den var felskickad.

Men, man lär sig, men en gång hade jag en polare som var kakelungsmakarelärling och han följde med sin Mäster till Barcelona där de gjorde kakelugnar hos en riktig riking. När det var klart så frågade Mäster om inte min polare, lärlingen, kunde få en hacka också. Visst, sa rikingen och skrev ut en check och där måste något ha gått fel för det blev en jävla massa pengar och min polare vågade inte lösa ut checken utan ville att jag skulle köra till Barcelona och lösa ut den mot att jag fick tio lakan.

Hur det gick, det får ni fråga en annan om, men polarn köpte ett hus på Gotland för pengarna.