Vemod

En av de vackraste känslorna jag vet är Vemod. Från engelskan mood. En känsla av lugn och eftertänksamhet, kanske självvald ensamhet. När Don McCullin kom hem från kriget låste han in sig i sitt hus på landsbygden och plåtade nästan bara natur. Snacka om mood, vemod. 

Jag tycker inte om då folk säger något om att det låter deppigt. Då har man inte fattat någonting, men Vemod, är som ett svart lugn, som är tryggt att vara i, som låter en njuta i stunden, med sina enkla, kärleksfulla tankar om livet. Vemod, tanken som ligger i det mörka men med ljuset i horisonten.